bortglömt fort
I dag tog jag en promenad och hamnade i ett sunkigt men lugnt bostadsområde. Jag kringlade mig fram på smala trappor och hade ingen aning om vars jag skulle hamna, men det skulle visa sig bli en fantastisk upptäckt.
Det här garaget? ska alltså vara en skola?
Jag gick förbi en park, vände mig om och såg något märkligt skymta fram bakom träden. Ett torn? Detta var tvunget att undersökas!
Hittade en skogsstig och följde den uppför...
Den ledde till en trappa...
Och ett igenbommat fort?!
En hög mur skiljde mig från fortet
Så jag trotsade min fästingrädsla i södern och tog mig fram på en snårig stig och klättrade i branta backar
Snart har träden vuxit högre än fortet, snart kommer inte ens de som lyfter sin blick se det
Och tillslut hittade jag en väg där en kunde komma nära inpå fortet. Det var igenbommat, betong över alla fönster och sönderklottrat. Sorgligt, att låta en sån här byggnad förfalla. På en sån plats. Det var utsikt över hela hela Göteborg. Dagens lärdom blir att lyfta blicken.
Statistikplugg och annat
Dagarna i ända umgås jag med statistikboken, lär mig typade tentor, det är nästan kul.
Det är billigare för mig att flyga till London än hem, så om mindre än en vecka befinner jag mig där.
I går gick en av mina kusiner bort och det suger.