Fjällen!
Jag har just spenderat några värda dagar i fjällen, mestadels vandrandes och tältandes. Gör det du med!
En indisk pojke
Utanför Taj Mahal kryllade det av människor - men inte här där denna pojke satt.
Indien - Gabriella och Deepali
Två personer som vi umgicks med i Indien: Gabriella och Deepali. Gabriella är från Sverige också och hade varit i Indien lite längre än oss men kom in i arbetet samtidigt som vi. Deepali var ett av barnen som vi jobbade med. När vi kom hade hon en stor glugg för framtänderna, när vi for hade de börjat dyka upp. Det är lite smått overkligt att jag varit tre månader i Indien nu när jag tittar på bilderna.
Indien - om taj mahal och att kanske bli lurad
Jag har ju alltså varit i Indien i tre månader. Så småningom kommer jag säkerligen lägga upp bilder därifrån och kanske berätta lite om vad jag varit med om.
Den här bilden föreställer ett av världens underverk, Taj mahal som jag hade lyckan att få skåda en stekhet dag (bjöd på cirka 45° C!) Får att få ta bilden fick jag vänta och sen kriga lite om att stå i allra allra mitten. Lite senare träffade vi på en gubbe som jobbade på platsen och erbjöd sig att fota Sofia med hennes kamera. Efter lite tveksamhet gick hon med på det (han har väl bara lite tråkigt på jobbet - en ganska typisk grej i Indien är för många man på ett jobb). När han var klar och nöjd med sina bilder ville han ha betalt (ganska typisk grej det med i Indien). Uppvuxna utan drickskulturen gick vi därifrån sura. Var alltid svårt att veta om vi höll på att bli lurade bara för att vi inte var indier eller om det var något som vi förväntades göra.
En dag i Indien
På morgonen har vi ett bibelstudium, läser psalm 146 och konstaterar att Gud är för rättvisa och därför är det även något vi ska jobba för. Eller som vers 9 uttrycker det: "Herren bevarar främlingar och styrker faderlösa och änkor". Och så inser vi att juste, de två kvinnor vi ska hjälpa i dag med att måla är ju båda änkor, det är att ta studiet nästa steg. Att inte bara snacka och drömma utan också handla - att det finns möjlighet till att handla. Det är en sak jag gillar med att vara i Indien.
22
I dag bär det av till Indien!!!!!!!!!
Jullov- resan upp
Sista bilden är Stina fotograf.
Resan upp till Skellefteå blev inte det minsta tråkig. Vi hängde med typ allt och alla som vi träffade och jag undrar om det finns något roligare sätt att resa på.
Ryssland
Påbörjade något slags mastodont arbete såhär på kvällskvisten, ett försök att återberätta min Rysslandsresa förrförra sommaren. Om och om igen har jag försökt och försökt berätta om den, men orden har liksom fastnat i pannan och bilderna samlat damm på hårddisken. Endast med inställningen att det går inte att återge en sådan speciell resa korrekt, knappt närma sig vad den var, förmår jag mig att berätta lite om den. Så nu kör vi! (Varnar för LÅÅÅÅÅNGT inlägg)
Sommaren 2010 fick jag möjligheten att hänga med på en resa till Kostamuksja, Ryssland med Svenska kyrkan, helt gratis. Såklart att jag och min vän Marie (som jag varken umgåtts med mycket innan eller efter men kom så bra överens med) packade väskorna och hoppade på bussen utan att egentligen ha någon aning om vad vi gav oss iväg på.
Det första som slog mig i Ryssland var att det var väldigt likt Sverige (eller kanske Sverige som jag är van vid eftersom södra Sverige är typ.. annars). Inte så konstigt egentligen, eftersom Kostamuksja är på samma breddgrader som jag är van att vistas i.
Första dagen på lägret var det en invigningsceremoni där vi bl a delade ett bröd. Väldigt nattvardslikt kan man tycka.
Lite lekar, obligatoriskt på en start av ett läger förstås. Massa Rysslandsvänner samlade i en och samma rockring, alltså, kan vi inte bara ta och teleportera hit dem på momangen?
Ballonger som släpps upp i himlen, också himla invigningsaktigt.
Ryska lägenhetshus ser precis ut som man förväntar sig, jag lovar. Första dagen blev vi skickade på en rundtur runt staden. Ungefär samtidigt som jag gick runt och tänkte var förundrad över hur risigt, betongaktigt, nedgånget allt var, berättade vår guide att vi just då gick förbi de finare områdena. Tankeställare.
Efter rundturen uppenbarades det för oss vad det var för läger vi hade hamnat på: ett hantverksläger! Här är vi på en slags workshop för origami som några ryska damer utan engelska-kunskaper lärde oss. Inte särskilt ryskt kan man tycka men det är nog okej.
Och ja, det var någon slags kulturfestival som pågick i staden. Vi hamnade på en massa massa konserter: manskör i en ortodox kyrka, symfoniorkester, jazzkonsert, balett(!?), terem quartet (som är väldigt bra), karelsk folkmusik och eh, det var... väldigt speciellt. Kände mig minst sagt kulturellt bevandrad efter resan. Här var vi i alla fall utanför den ortodoxa kyrkan i staden som förmodligen är ett av mina favoritställen på orten, mycket p g a Fader Nikodin som jag berättar om lite senare.
Lite ryskt hantverk, hurra! Både vackert och enkelt.
Dessa kex fick oss förmodligen att överleva resan. Maten var inte höjdpunkten på resan, men mycket annat var bra så det är okej.
Marie! Min kamrat (hehehe dålig ordvits av mig) på resan.
Eftersom vi inte fick dricka vattnet i kranarna köpte en väldig massa vatten. Vi hade stora problem att hitta vatten som ej var kolsyrat. I slutändan upptäckte vi att flaskorna med mer liten text under produktnamnet var vanligt vatten, eller om det var tvärtom.
Denna buss som inte ser så mycket ut för världen var inte heller det. På skumpiga, grusiga vägar reste vi runt en hel dag (utan bälte förstås) och skådade den karelska landsbygden, besökte hembygdsmuseum, byar och andra viktigheter. Vi fick höra om saker som höll på att dö ut och det gjorde ont i hjärtat. Nu kommer jag inte ens ihåg vad det var och det är rätt så tragiskt.
Det var svårt att passa tiderna i Ryssland, men som tur var hade vi denna man (som ej kunde engelska) till vår hjälp.
Tihi.
Tekokare. Speciella saker som är himla coola. Här var vi på något slags museum för sådana.
Frågan jag ställer mig nu är, vad i hela fridens namn var dessa bra för?
Juha, Santeri och Joni, några av våra finska vänner på lägret. Tyvärr har jag typ inte några bilder på våra andra finska vänner?
Tekokare in action. Vi använde kottar som virke, för den som är intresserad.
Anders, ledaren från Sverige.
Bildbevis från baletten om någon tvivlade på det jag sa. Det var rätt så häftigt må jag då säga.
Terem Quartet + några till. Strukturen på typ alla konserter.
Fader Nikodin när vi besökte han kyrka. Så otroligt bra besök. Besöket var egentligen inte inplanerat i programmet, men eftersom han bjöd in oss fick vi komma.
Denna tavla började gråta i samband med något krig (eller något i den stilen...) så då började människor vallfärda till den och donerade smycken som man klistrat fast på konstverket. Intressant grej tycker jag.
Kyrkan var fullspäckad med ikoner i olika stiler och det var rätt så snyggt.
Vi fick varsitt ikon-armband av Fader Nikodin. Yeah alltså.
Resans stora höjdpunkt var sen när vi blev bjudna på fika i deras hem. Obeskrivligt vilken kärlek man kände då. Det vi inte åt upp fick vi ta med oss dessutom.
Och alltså detta, det måste bara tas upp. På morgonen hade Marie sagt att hon längtade efter en jordgubbstårta. Att vi sen fick det, det var liksom bara så bra.Och det var några glimtar från dagarna jag besökte Ryssland. Jag gjorde en dundertabbe och glömde laddaren till kameran och hade bara ett halvladdat batteri med mig, så jag fick verkligen hushålla på den på ett sätt som jag är inte van vid. Massor av människor som inte är med på bild (exempelvis jag) som jag egentligen vill ha med här, men än så länge är de i alla fall kvar i mina minnen.
Hela resan var väldigt fantastisk och jag kommer alltid alltid bära med mig den.